Vi sätter oss ner, utan ett ord, Som så många gånger förut, du beställer en kopp kaffe och jag ett glas vatten

Och fast vi båda vill Mer än någonting annat, Så står det skrivet i pannan att man väcker en ångest när man släcker en annan

Vi har blivit som dom, Någon tittar på oss. Är det mina röda kinder dom ser eller är det dina tankar som avslöjar mer

Vi har blivit som dom, som vi aldrig får bli, Som sitter tyst på nått café, ingen får ju se att hon fortfarande nykär är och han är osäker nu

När jag går därifrån, Och du håller kvar
Så vet vi båda att det är såhär man mår när man hemligheter har